Throw back tisdag

Oj, vilken skillnad det är på barnens utseende ändå! Första bilden är ju Mary, för exakt tre år sedan. Då var hon två, skulle bli tre någon månad senare. Andra bilden är Ebba. Drygt 6 veckor gammal. Nu är hon tre år gammal. Tredje bilden är Mary som pussar Ebba. Jag blir helt mållös över vilken kärlek de visade varandra redan då.. Fjärde bilden är Samantha. Då var hon tre år, skulle bli fyra någon månad senare. Mina älsklingar. Mina favoriter. Mitt allt.

Mitt drömyrke som litet barn

När jag var liten ville jag bli teckenspråkstolk. Att tolka mellan hörande och döva/teckenspråksanvändare. Och det är något jag egentligen vill ännu men då reglerna är som de är så får jag inte det. Jag får inte utöva mitt drömyrke (trots att jag bevisligen är bättre än flera tolkar jag stött på under livets gång!!) på grund av min synskada och hörselskada. Hade jag bara haft ena ”skadan” så hade jag fått bli tolk för dövblinda, men inte ens det får jag bli nu. Det har dock inte hindrat mig från att privat agerat tolk. När jag var med i elevrådet på gymnasiet fick jag ibland vara tolk mellan det hörande elevrådet och det döva, samtidigt som jag satt på ordförandeposten i det hörselskadades elevråd. Jag har fått tolka på lektioner åt mina klasskompisar då lärarna inte kunnat tillräckligt med teckenspråk. Jag har fått hjälpa kompisar med olika situationer med hjälp av att tolka åt dem, under hela livet.

Någonting som alla andra sa däremot att jag skulle bli som stor – det är lärare. Och vad är det jag utbildar mig till nu? Jo, just förskollärare. Så, något rätt blev det ju i alla fall…

En lista (till) om 2018

  1. Vad har fungerat bra under året? Skolan har rullat på riktigt bra, känner jag. Det, och jobbet som jag hade under ett halvårs tid.
  2. Vad har du uppskattat mest? Barnen…. Att jag har alla tre, livs levande, i min närhet varje dag.
  3. Vilka prestationer har gett stor tillfredsställelse? Avklarade tentor, släktträffen som jag ordnat.
  4. När var du på topp? Under slutet av våren kände jag mig riktigt på topp.
  5. Inom vilka områden känner du att du lyckats med det du velat uppnå? Arbetsmässigt och släktmässigt.
  6. Vilka är de positiva och meningsfulla ögonblicken och upplevelserna? Den stunden som Samantha vaknade upp och mådde bra efter den anafylaktiska chocken, hela släktträffen med alla möten som gjordes och alla möten med de äldre på jobbet. Skratten med barnen.
  7. Vilka var utmaningarna under året och varför? Viss kommunikation med några människor.
  8. Vilka tillfällen sticker ut och känns extra betydelsefulla? Samanthas uppvaknande är det som slår allt.
  9. Vad har du lärt dig under året? Att ensam är man inte stark. Men man måste vilja för att kunna göra förändringar.
  10. Vad vill du förändra inför nästa år? Kommunikationen på olika plan.
  11. Hur har du vuxit och utvecklats? Tron på mig själv har blivit starkare.
  12. Vilka vanor har varit bra och utvecklande? Skrivandet. Att få ur sig tankar och funderingar i skrift.
  13. Vilka vanor har hållit dig tillbaka? Mitt sockerberoende och mitt mobilberoende.
  14. Hur kan du undvika att falla tillbaka i vanor som inte är meningsfulla för dig? Genom att ständigt tänka på att tex dricka vatten istället för cola, att ta några timmar off från mobil, dator, osv.
  15. Vilka av målen som du satte upp för år 2016 lyckades du med? Jag hade inga mål direkt…

img_5043-1

Throw back 2018

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Ja, det gjorde jag.

Tror du att år 2019 kommer blir bättre? Det hoppas jag! Det kan bara bli bättre nu.

Hur har ditt 2018 varit? Omtumlande och fantastiskt, jobbigt men helt okej!

Vilket datum från 2018 kommer du aldrig glömma? Midsommardagen. Den dagen vi åkte in med högsta prioritet i ambulansen till sjukhuset i Stockholm, på vår semester då Samantha fick en anafylaktisk chock.

Vad är din största framgång 2018? Och att jag anordnade släktträffen som vi hade i november.

Bästa köpet? Tjejernas julklappar – att se deras lycka gör verkligen allt värt det.

Vad spenderade du mest pengar på? Mat och kläder till tjejerna måste jag nog säga här.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Vänner och att umgås med familj/släkten.

Vilka sånger kommer påminna dig om 2018? Kärleksvisan av Shirley Clamp och Det finns hopp av Gabriel Hagenfors.

Vem har du umgåtts med mest? Tjejerna.

Bästa minnet från 2018? Släktträffen, att träffa alla släktingar man inte träffat på flera år.

Är det något du saknar år 2018 och vill ha 2019? Mer tid med familjen och med släktingarna.

Vad önskar du att du gjort mer? Åkt till Norrland, umgåtts mer med mina syskon och med mamma.

Vad önskar du att du gjort mindre? Tvivlat på mig själv.

Favoritprogram på tv? Kommer inte direkt på någon favorit. Men någonting som jag såg var serier. Och där tar NCIS priset som en av de bästa serierna.

Största musikaliska upptäckten? Hm, ingen direkt ny favorit eller någonting sådant. Lyssnat på gamla godingar såsom Alf Robertson, Charlotte Perrelli och Britney Spears.

Något du önskade dig och fick när du fyllde år? Kommer inte ihåg. Däremot fick jag ett halsband med alla tre barnens namn och månadsstenar i.

Vad gjorde du på din födelsedag? Jag var… sjuk och hemma med barnen. Skulle annars ha jobbat den dagen.

Finns det något som skulle gjort ditt år bättre? Ja, mindre tvivel på mig själv.

Vad fick dig att må bra? Musik, plugget, men också mina tre tjejer. De gör allt så mycket lättare och bättre.

Det bästa du har åstadkommit i år? Ordnat med släktträffen. Helt underbart hur fantastisk den blev.

Vad vill du säga till dig själv inför 2019? Blicka inte bakåt. Sikta framåt. Gör det till ditt år. Våga. Tvivla inte.