Auktoritärt VS nära föräldraskap, del 2

Mina tankar kring det som jag skrev om tidigare igår, om auktoritärt VS nära föräldraskap där jag jämförde Camilla Läckberg och Sanna Bråding. 

Amning: Jag deltidsammade Samantha redan från start, gav ersättning i flaska på deltid men efter några veckor blev det enbart flaska – detta på grund av att hon inte hade en sugreflex ( vilket ju är ett symtom på bland annat Turners syndrom). Med Mary ammade jag i drygt 9 månader, hade velat amma längre – men på grund av att jag fick ett jobb så slutade mjölken att rinna till ordentligt, trots handmjölkning och sådant under dagarna jag arbetade). Vid en magsjuka när Ebba var fyra månader sinade mjölken än en gång. Och jag sörjer det, verkligen. Jag hade verkligen velat amma mycket längre – med alla tre.

Lyssna på barnen: Självklart SKA man lyssna på barnen, låta dem vara med och bestämma och faktiskt få vara en del i beslutsfattandet. Jag anser precis som Sanna, att det ger dem en bra grund i framtiden.

Samsovning/bära barnen nära sig: Jag har använt både sjal och sele, precis som Sanna. Jag anser det är ett utmärkt sätt att bära sina barn och samtidigt ha armar till de andra barnen. Det ger dem en trygghet i att vara nära, höra ens hjärtslag och helt enkelt få gosa sig intill. Hade det bara varit enbart jag här hemma så hade jag haft barnen sovandes på heltid i min säng – varje natt. Natta dem i sängen, få sova med dem tätt intill mig. Nu är jag inte ensam vuxen/förälder utan vi har nu varsin säng till dem i deras rum. Men jag blir glad över deras närhetssökande på nätterna när de kommer över. Jag har allt som oftast 1-3 barn på/bredvid mig om nätterna ändå, trots att vi nattar dem i deras rum. Jag skulle avsky och må riktigt dåligt av att ha regeln ”barnen hör hemma i eget rum – från absoluta starten”, som Camilla och Simon Sköld tänker.

Straff/konsekvenser: Jag anser, precis som Sanna, att konsekvenserna ska vara knutna till händelsen och ske i nutid. Det ska inte heller vara att barnen blir av med saker, eller ”straffas” med att förlora tid med vänner, etc bara för det de gjort. Jag anser att har man kastat ner en blomma i golvet kan man vara med och plocka upp. Har man stökat ner i leken, kan man vara med och städa upp. Har man lagt ner alla kuddar på golvet för att leka inte nudda golv, ja då kan man lägga tillbaka dem i sina sängar igen, annars blir ju konsekvensen att de sover utan kuddar helt enkelt?

Egentid: Jag har inga fritidssysselsättningar som kräver egentid från barnen flera timmar per dag/vecka. Jag har inget behov av att resa iväg utan dem på olika äventyr. Det ska ske med barnen, eller så får det vara. När det var tänkt att Mary skulle åka med sin pappa i lastbilen i en vecka fick jag PANIK och faktiskt nästan så pass att jag fick en panikattack mitt i allt på morgonen då de åkte iväg. Jag anser inte det är rätt att barnen ska vara ifrån sin anknytningsperson så pass länge när de är små. Nu blev det ändå så att hon var hemma kvällen efter – pga olika anledningar. Men ingen var lyckligare än jag.  Av den här anledningen kommer jag heller inte kunna med att ha barnen på halvtid OM jag och barnens pappa flyttar ifrån varandra. Det känns inte rätt. Jag vill absolut att de ska ha en fortsatt bra relation med honom ifall detta nu skulle ske, men… Att det får ske på barnens villkor och att de får fortsätta ha den där grundtryggheten i ett hem. Det är absolut inte ett drömscenario att ha dem halvtid, om man säger så… Är det så det skulle bli så hoppas jag ändå att allt blir så bra som möjligt för barnen. Det är det viktigaste. Så även där tänker jag absolut som Sanna.

img_0067

19 reaktioner på ”Auktoritärt VS nära föräldraskap, del 2

  1. Intressant att läsa. Jag har inga barn än men jag tänker som dig i mycket. Tycker inte heller att barnen hör hemma i sitt eget rum från start. Jag tänker att de behöver sina föräldrar och få känna att de finns där för att kunna bli trygga individer och för att få en bra anknytning.

    Gilla

  2. Jag har ingen åsikt om något här egentligen då jag inte har barn. Men Micke, är det barnens far? Jag bara tänker kring tänket ”om ni går isär”, det är väl inte rätt att dom ska vara ifrån honom heller i så fall? Kanske missuppfattar, rätta i så fall.

    Gilla

  3. Som jag ser det skulle han, i det läget, vara mer än välkommen att komma till oss – sova över, vara med dem, ta med dem på saker och umgås hur mycket som helst med dem… Så hade varit mitt drömscenario.

    Gilla

  4. Intressant inlägg att läsa. Jag har varken läst/hört om hur Sanna eller Camilla gör/tycker men huvudsaken är ju att du gör det som känns rätt för dig & dina barn 🙂

    Gilla

  5. Jag känner att jag tänker väldigt likt dig. Jag tror inte att straff är bra alls för barnen. Det är betydligt mycket bättre att barnet själv får hjälpa till att fixa det som blev knasigt. Sova tätt intill göra sonen varje natt och har gjort de sen han var bebis. Men han kan även somna i egen säng fast han kommet in till mig under natten

    Gilla

  6. Tycker om att läsa om hur andra uppfostrar sina barn för då kan man plocka de delarna man själv tycker är bra 😊
    Självklart håller jag inte med dig i allt men det är svårt att hålla med alla i allt.
    Du är helt hubdra en toppenmamma ändå fastän jag inte håller med u allt! 😃

    Gilla

  7. EG

    Rätta mig om jag har fel, men har inte du tidigare skrivit ett inlägg där du berättar att ni går igenom en skilsmässa? Inget illa menat!

    Gilla

  8. exett

    Hur gör man om ens ex inte håller med och vill ha varannan vecka? Tankar kring det? Blir det ett ärende för familjerätten så är det mer eller mindre praxis att det blir varannan vecka om det inte föreligger hinder för det. Hinder som tex missbruk eller misshandel tar man hänsyn till, annars får man snällt acceptera varannan vecka om den andra föräldern kräver det.

    Minns att du bloggade om eventuell skilsmässa, inte aktuellt längre?

    Gilla

  9. Intressant inlägg! Jag har inga barn själv och det är ju väldigt lätt att tycka och tänka om saker som man egentligen inte har någon insyn i. Jag väntar därför med att bilda mig en uppfattning till den dag jag själv har barn 😀

    Gilla

  10. Kul att du väljer att använda dig av Sanna. Hennes äldsta son har jag haft på förskola i min grupp. Att vara auktoritär som förälder eller ledare tror jag inte funkar för någon som hamnar i underläge. Ska människor stora som små växa och utvecklas behöver vi få känna trygghet och tillit.

    Gilla

  11. mycket intressant att läsa .
    Att amma är ju hur de går oå liksom hur mycket barnet kräver och så .
    gud vilka söta tjejer ni har jag har oxå en ebba
    min är dok 15 i år =) lite skillnad men så fina de va gulligt

    Gilla

  12. Sara S

    Jag håller med dig i det mesta som du skriver här men jag funderar på det där med att ha barnen halvtid vid en separation för att barnen ska ha ett hem, en plats att kalla hem; Det låter lite som att du utgår från att den platsen är i ditt hem och inte mannens? Jag är väldigt trött nu så jag kan ju så klart ha missuppfattat dig och isf ber jag om ursäkt.
    Själv känner jag mig dubbel där och tänker att en del barn har nog mer behov av att ha ungefär lika mycket kontakt med bägge föräldrarna än av att bara ha en plats att kalla för ”hemma”.

    Gilla

  13. Har inga barn än men i framtiden så 🙂 Tycker ändå de är väldigt intressant läsning & håller med i flera saker!

    Gilla

  14. Intressant att läsa om dina tankar. Jag har vuxit upp med en auktoritär pappa och straff när jag gjort hyss, men kan inte se att det på något sätt skadat mig. Det var liksom inget konstigt. Jag visste ju att jag gjort fel Sen kan man såklart inte straffa ett litet barn som inte har lika utvecklat konsekvenstänk.

    Gilla

  15. Det ska finnas en koppling. För tex, om du slänger din glass i golvet och vill ha en ny – konsekvensen är ju helt enkelt vara att vara med och städa upp. Och att glassen är slut.

    Gilla

  16. Bra inlägg jag har inga barn ännu men när jag kommer stt få det så kommer jag fråga mitt barn istället för o skrika o dylikt . Det e viktigt förbbarnet att veta hur den själv ska kunna svara på nån fråga .

    Gilla

  17. Känner igen mig i princip allt du skriver tycker jag, vi kör samsovning, amningen har fungerat typ samma här, inte alls med första och superbra med andra. Tänk att det kan vara så olika. Måste ta och läsa ditt första inlägg om detta med, väldigt intressant

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s